Detta är riktat åt alla som läser min sketna blogg:

Jag hatar att folk ska döma mig. Den enda som har rätten till att göra det är gud själv. OKEJ?
Sen vill jag diskutera detta: Ni vet inte ett skit om mitt liv. Ni vet inte ett piss om hur jag mår, ni vet inte ett piss om hur jag känner för folk. Ni som tror att ni kan och vet allting, ni kan ta och lägga ner direkt. Ni har inte en aning om hur det faktiskt ligger till.

Jag får själv tycka att jag är tjock. Infact, jag tkr jag är riktigt jävla fet. Varför tror ni då? Det kan jag tala om; Jag har absolut inget jävla självförtroende alls. Ni som tänker skriva: Du är inte tjock, blablabla.. Ni kan ta bort era äckliga små fingrar från tangentbordet direkt, FÖR JAG SKITER I ERA ÅSIKTER. Det är bara ren och skär lögn, and you know it. Ni försöker bara vara snälla och gulliga mot mig. Det funkar inte.. Tyvärr, men sånt där har slutat bita på mig för längesen.
Jag är inte alls stolt över att jag är en sån som ska sitta och jämföra mig med andra, det är verkligen skitjobbigt. Men hur kan man undgå det, då idealet på tjejer nu ska vara att dom ska väga max 40 kg och vara pinnsmala?.. Jag vill också se ut som dom. Jag vill vara pinnsmal. Jag vill för en gångs skull höra att jag är för smal. Jag kanske har storlek 34-36 i kläder, men jag vill vara ännu mindre. Jag vill vara liten och nätt, väga 35 kg som max.. Men får man som man vill? Självklart inte, jag är ju menad att vara tjock. Visst, det finns folk som är större än mig, men det finns även folk som är så mkt mindre än mig.. Jag kommer aldrig kunna använda tighta tröjor elr linnen. Jag kommer aldrig heller kunna visa mig i bikini nu i sommar för jag är så jävla fet. Ja, jag använder tighta jeans och ibland lackleggings, men vem sa att jag passade i det? Har jag sagt att jag är bekväm i det?. Nej. Jag följer trenden att skaffa sånt som alla andra har, i hopp om att få kunna se lika bra ut i det som alla andra tjejer. Men jag ser fortfarande ut som en stoppad korv i leggings, för mina ben är alldeles för tjocka.. Jag är inte den som följer grupptryck annars, och det menar jag verkligen. Men då det kommer till utsidan så är jag sån.. Jag vill verkligen skapa en egen stil, jag vill kunna vara mig själv utan att folk stirrar konstigt på mig.. Men vad fan ska man göra då den enda färgen man passar i är svart tex.?

Det var en fördel med Göteborg. Ingen visste vem jag var, och hur jag är. Kändes jävligt bra att komma bort från Skellefteå, även fast det bara var två dagar. Jag kunde gå runt osminkad och ofixad utan att folk faktiskt la en blick på mig.
Ni som blir arga för detta inlägg; Suck to be you då. Ni vet vad jag tkr, och jag tkr jag är den fetaste människan ever. Jag fortsätter med oversizetröjor och mjukisbyxor ett jävla bra tag till. Ni kan också räkna med att ni inte ser mig på beachen.

Peace.